Stargate Atlantis: Reunion

Eftersom Trams är på sjukhus och antagligen inte kommer skriva nåt om Stargate Atlantis idag så gör jag det istället. Jag skulle ha gjort det i vilket fall, men nu är det ju nästan min plikt.

I alla fall, det märks att jag spenderat de två senaste sci-fi-fredagarna med Chriss och Trams, för jag satt hela tiden och tänkte "och nu stör de sig på att Sam gör sådär, och nu stör de sig på Ronon, och där skulle vi dött åt McKay". Helt friskt och sådär, jag lovar.

Anyway, jag kommer verkligen sakna Teal'c! SG-1 kommer alltid vara bättre än Atlantis för mig har jag insett, och när han sa "SG-1 will never be far away" blev jag helt :') av mig. Speciellt som han drog en av de bästa Teal'c-replikerna någonsin när han ändå var i farten, liksom. Ja. Det var fint.

Dessutom gillar jag Sam (där kommer lynchningen från Chriss och Trams...)! Jag har alltid gillat alla i SG-1 (till skillnad från Atlantis, där jag typ inte skulle ha nåt emot att vissa Teylianer gick och dog), och Sam är typ den coolaste bruden ever på film, efter Leia såklart. Så att hon är där är bra, förutom den lilla (!?) detaljen med det långa håret. Det är inte okej, okej?

Det jag egentligen ville ta upp var ju Chris Judge-faktorn på avsnittet. Man märkte ju direkt på avsnitt av SG-1 om de var skrivna av honom eller inte, för de fokuserade så mycket på Teal'c och man fick se mer av karaktären, och så var de oftast filmade på ett speciellt sätt (slow-mo-action-scener t ex), och så var det här med. Jag älskade när Ronon stod och skrek på sina "kompisar" i slutet, för normalt sett är han antingen sarkastisk eller arg (and I love him for it!), men den här gången kändes det ju som att han faktiskt var ledsen också, vilket var... wow! Det behöver nödvändigtvis inte komma mycket mer sånt, men att det gör det är helt klart uppskattat!

Jag tror det var mest det jag ville säga. Och citera IMDB-trivian: "In the scene in which you see Colonel Carter unpacking in her new quarters, you can clearly see a picture of "Stargate SG-1" (1997) costar Richard Dean Anderson as his character Jack O'Neill." Jag menar, kom igen, de så måste vara ihop!

That's enough of that shit.