Moon cake festival at my house.

on the left;

on the right.

there's even a moon! hahaha!
o_o
MJ MJ MJ! ! !
the professional? ;)
the historical swing.

lastly, say HAIWAII! :)

happy birthday to our dearest friend Mr Wong Wei Kang, Bryan.

pictures tell a million words.

Crossing Over - första recensionen

HarrisonFordWeb.com (en av mina fem startsidor) har snott följande citat från IMDB idag från, så följaktligen snor jag det från dem, om Harrisons nya film Crossing Over:

See 'Crossing Over' ASAP. This film will grab you and shake you. This is a horror movie. You don't need an axe-wielding maniac to scare you. Real life events ripped from the headlines will do just that and even better.

How to best describe this movie? You know that movie Crash? Of course you do. Now think about that movie and imagine it was......good

No gimmicks, no cliches. Just very real human drama about the horrors of the immigration.

- Yorick Brown @ IMDB.com

Sounds nice? It does to me anyway, så allt jag hoppas på är att de kan bestämma sig om det där jäkla premiärdatumet någon gång och en frivillig ur publiken bestämmer sig för att gå med mig.

För mer om Crossing Over, kolla in HFWs sektion om filmen: http://www.harrisonfordweb.com/crossingover/

That's enough of that shit.

半醉人间cocktail

part 1


part 2


part 3


part 4


part 5


part 6

Shrek the Third

Om Indy 4 är filmen jag kommer vänta på under 2008, så var Shrek 3 helt klart dess motsvarighet under 2007. Jag antar att om mönstret fortsätter kommer jag vänta på Die Hard 5 under 2009, men det kan vi diskutera någon annan dag. Nu återgår vi till filmen jag knappast kunde vänta på i våras:

Jag tyckte den var skitbra! Okej, det går inte att göra en lika bra film som de andra två, det är en fysiskt omöjlighet. Men jag tycker den här filmen leverar precis så bra som den kan göra, det var jävligt många bra skämt med i den, och det är väl vad jag behöver av en Shrek-film. Och feel good-moments, och jo, det var en del såna också. Karaktärerna fick mer utrymme, utom Åsnan och Katten förstås, men vi har två andra filmer med dem: jag började gilla Prince Charming mycket mer än vad jag trodde var möligt faktiskt.

Det jag tror folk är besvikna på är all moral. Visst har det funnits lite moral i de andra filmerna, typ vardigsjälvandyougetthegirl, men den här filmen är verkligen full av dem. De där "ta ansvar", "väx upp", "du är mer redo än du känner dig", blabla. Och ja, det är irriterande, för sånt är med i alla filmer numera, speciellt de tecknade, men det är fortfarande Shrek. Det är fortfarande ett grönt träsktroll som är osäker på om han kan bli pappa eller inte, det är fortfarande en pratande åsna som är den irriterande side-kicken. Eftersom alla är in character kan det inte bli fel.

Så nej, det är inte en femma i betyg, om man jämför med de andra filmerna. Så långt håller jag med. Men om jag - vilket jag inte gör ;P - skulle sätta ett betyg på filmen, skulle jag nog ge den en fyra åtminstone. Herregud, det är nästan 4,5 på den, om man jämför med all annan skit som den tävlar mot. Fast det är klart, efter andra filmen hade man ju hoppats på mer.

Det jag personligen blev mest besviken på var utan tvekan soundtracket. De andra två filmerna har det bästa soundtracket nånsin (då exkluderat vad som helst som John Williams har gjort, förstås), till och med låtarna i eftertexterna är fantastiska, men den här filmen? Tja, förutom någon eels-låt och introt (som tog alldeles för lång tid på sig att dra igång och ingen sagobok var det med heller, bah!) var det inte alls bra. Jag är sjukt besviken, och det skulle inte förvåna mig om det är just det som gör att man inte gillar den här filmen lika mycket som de andra. Även om man gillar den, menar jag.

I övrigt ser jag mest fram emot DVD-släppet. Vad kommer det göra det värt att se igenom eftertexterna och skratta åt de fula namnet folk har? Alltid lika spännande. Och fjärde filmen? Tja, jag är inte övertygad. Inte än. Men det kanske kommer. Så småningom.

That's enough of that shit.

Indiana Jones 4 - nu med titel

Visserligen anser jag att alla borde veta det vid det här laget (det är väl bara jag som missat det pga en ohälsosam mängd tid spenderad i Danmark), men nu finns det faktiskt en titel till filmen vi alla väntar på (och snart finns det en nedräkning i marginalen också, var så säker!).


För er som vill se klippet där Shia avslöjade det hela, så kan ni titta här:




That's enough of that shit.

YOU ARE OFFICIALLY INVITED TO DON & TERENCE'S BIRTHDAY. :)

To start off with some kay ya toast.

Then, to the bus stop.
still short of 2 members.
the waiting.
the bus to food paradise! :D

wei kang wants to tell you this.
look carefully again! XD
william agrees with him! hahahaha.
and they laugh out loud! hahaha.
No.1 man of the day! *.*

No.2 man of the day!!!!! ahhhhh ^^
same reaction; same polo t.

birthday boys! opps, i mean man. hahah.



trying too hard? o_o
delicious.
shy Kelly :)
first crab in his life. ;)

"I'm fluffy", cotton candy.

:x caught unprepared.

the group.

never too old to catch a doll. :D

my precious jewels.

Xman #65 Dangyunhaji - Lee Jong Soo vs Ok Bin & Ki Bum (en)



Xman #67 Dangyunhaji - Kim Kibum vs Hwayobi (en)



Xman #68 Dangyunhaji - Ayumi vs Kim Kibum (en)

Hollywood Homicide

Efter att ha längtat mig till döds enda sen i måndags läste jag recensionerna i DN och Metro imorse: båda hade gett filmen en etta. Etta!? Mitt mantra för dagen var skapat: en film där Harrison Ford är såhär snygg i kan per defintion inte vara en etta. Hans leende alone gör det till minst en trea.

Och Kronbrink och C-G, I'm sorry to say, men efter att ha sett filmen inser jag att jag har rätt: filmen är så mycket mer än en etta. Visst är jag inte särskilt objektiv, och att Harrison är så jäkla snygg som han är i filmen gör väl sitt till, men ettor går till filmer som Pirates 2, Da Vinci-koden och TV-serien Våra värsta år. Jag skulle nog hålla mig till mitt beslut om en trea, den är inte så bra att den klarar sig högre, men av anledningar jag nämnt innan plus några som snart kommer, är den klart bättre än etta och två.

Dessutom stod det typ i båda intervjuerna att det var riktigt värdelösa försök till humor som misslyckades. Okej, visst sov jag dåligt inatt, men jag skrattade vid nästan alla såna "värdelösa" försök - de var ju kul ju! Visst, vissa saker var väl lite väl krystade, men hey, i jämförelse med komediseriern jag nämnde tidigare så var det här ju rena Vänner-avsnittet.

Hmm, så vad ska man sammanfatta med? Josh Hartnett fick mig att tänka på Sidde (internhumor, för er som inte är bevandrade i MAT-gänget), fast på ett positivt sätt, Harrison var självklart assnygg (skulle 61 vara en gammalt?), och, tja... den var fan underhållande. Och som min bror just upplyste mig om, vad mer ska man egentligen kräva av en film?

That's enough of that shit.

Nytt namn, men still the same

Namnbytet är egentligen Främling med godis på Feffos fel, vi tyckte att MacGyver och Indy skulle... "ta hand" om en kille jag inte gillade och jag nämnde nåt om bullwhips and paperclips och insåg att det lät bra. Så jag funderade lite och kom på att det här var bloggen som skulle få äran att gå under det namnet.

I praktiken betyder det bara att jag ska försöka uppdatera oftare - seriöst nu - och att jag kanske ska styra upp designen på den här rätt trista sidan någon dag. Vi får se vad jag har tid med, men mer ska skrivas här. Det är en hel höst med TV kvar att titta på.

That's enough of that shit.

Music and Lyrics

Okej, så det här kanske inte är världens djupaste film, men och? Jag tycker det är Love Actually-klass på den, och den tar sig lätt och snabbt in på listan över mina feel good-filmer. Bara introt var ju underbart i sig.

Jag kan ju erkänna att jag är ett Hugh Grant-fan: han var trots allt den första skådisen jag lärde mig att känna igen ordentligt, och det har suttit i. I den här filmen tyckte jag han var bättre än nånsin, eftersom han (det tog ett tag för mig att komma på det) spelar en vanliga, sentida Hugh Grant-rollen, men extra mycket. Dialogen i början av filmen är skitbra, och när Drew Barrymore kommer in i bilden blir den bara bättre, eftersom båda två pratar massor om precis ingenting hela tiden. Dialogen är nog det bästa i hela filmen tror jag.

En annan bra grej är att de klarar sig utan den här "båda deppar på olika ställen" genom nästan hela filmen. Jag blev lite smått besviken på att de var tvungna att ha med en sån scen, men samtidigt förstår jag varför de hade med det - det behövdes liksom. Utan den hade inte slutet funkat, och eftersom slutet var underbart så förlåter jag det.

I övrigt, Cora, helt klockren. Jag kan inte tänka mig ett tydligare exempel på barnstjärna som fått storhetsvansinne, och bara det gör ju hela filmen. Så visst, lite förutsägbart (som det ska vara), men det vägs upp av karaktärerna och dialogen. Och det här var nog min mest kreativa blogg hittills...

Nä, men seriöst, jag minns inte vad för recensioner den här har fått, men jag har för mig att de var "sådär", inte dåliga, inte bra, och det var inte förtjänt i så fall, för det här är en sjukt bra film som man blir riktigt glad av. Och inte bara för att man får se Hugh Grant i riktigt tighta byxor...

That's enough of that shit.